Jörgen HöjerJörgen är caller i Kungsbacka, söder om Göteborg…eller ja, i en stor del av Halland. En glad kille, uppvuxen på Hisingen, bor i Fjärås. Arbetar på Göteborgs Spårvägar, på avdelningen som ser till att spårvagnarna kan ta sig fram (tack för det! 🙂 ) Intressen: veteranbilar, countrymusik och Elvis. Och familjen (som också dansar, och callar).

Hösten -89 var det någon som lurade med honom på squaredans, och han upptäckte, som så många andra som blivit medlurade, att squaredans ju är gôrkul. Man fastnar.

1991 blev det en callerkurs, och Jörgen, tillsammans med ett antal andra ungdomar, var nyfiken. Även det var hur kul som helst.

Han dansar fortfarande gärna, men har svårt att hinna med. Alla nivåer är roliga, alla callers är intressanta på sitt sätt.

Att stå på scen, och hitta på nya kombinationer, och se att squarerna klarar av det…det är roligt. Och om de inte klarar av det, så gör man ett nytt försök, och ett till; till slut går det, och då känns det bra. Jörgen vill inte fastna i standardkombinationer. Men callning är inte helt enkelt; å andra sidan, korsar man dansarna brukar de lösa det (eller vara nöjda med den de fått )

Favoritcalls? Nja, det roliga är ju att krångla till callen lite. Tanken är att alla ska klara av dem, men bli intresserade av att lära definitionerna och förstå hur man klarar av alla klurigheter som andra callers kan hitta på.

Kul minne? Bödabaden med Tony Oxendine och Jerry Story. 14 dagar, max 2 timmars sömn per dygn. Squaredans och festande. Systerns kommentar när han kom till Halmstad: ”Du ser ut som ett vrak”. Sant, men det var värt det. Jag är avundsjuk…